Konsten att göra om ett bibliotek/pysselrum till barnrum

Om man som vi bor väldigt trång, resulterar bebis i en del omorganiserande. Men, säger ni, när de är nyfödda kräver de inte så mycket plats och det håller jag helt med om. Men tanken är ändå att han ska ha någonstans att husera om ett tag och vi behöver definitivt någonstans att stoppa alla bebisprylar vi har fått sedan han flyttade in.

Som sagt, litet hus = lite plats. Omorganisation måste till och det är biblioteket/pysselrummet som får stryka på foten. Jag har helt gått med på detta förutsatt att Billy x tre står kvar där de är. Alla mina böcker kan faktiskt inte bli hemlösa. Någon måtta får det vara :-).

Projekt adoptera bort böcker startade för några veckor sedan och hittills är fem påsar bortadopterade till mamma som kommer adoptera vidare till jobb och second hand när hon är klar med dem. Är riktigt stolt över mig själv som utan att bli sentimental gjort en sådan stor röj. Mycket lästa böcker som följt sedan jag var tonåring ska nu få bättre hem. Fortfarande mycket böcker kvar och min plan är långt ifrån visualiserad. Men Erik kommer innan hösten att ha ett rum som är nästan hans eget. Lite plats får han ge till Billy 😉

Ett omtumlande år med läsning längst ner på prioriteringslistan

Då är året inte ens slut än :-). 2013 är verkligen ett omtumlande år så här långt. En graviditet, nya arbetsuppgifter som ledde till mer stress och sjukskrivning, havandeskapsförgifting och en bebis som var fem veckor för tidig. I allt detta har läsningen verkligen inte funnits som alternativ. Under sjukskrivningen undrar ni säkert. Då kunde jag väl läsa dagarna i ända. Faktum var att hjärnan bara orkade med tv och chiclitt under den perioden. Det slukades bara Katie Fforde och Jenny Colgans. Mer än så ville jag inte ha. På sjukhuset fanns boken med, men oro och annat smått och gott gjorde mest att jag låg och stirrade i taket eller spelade Candy Crush (var på en jättesvår bana och kom inte vidare förrän två veckor senare). Nä, läsning har det varit dåligt med.

Fram till nu. Nu när bebis är här och tar upp i stort sett all min tid, nu smyger läslusten på. Och blogglusten! Oh energin! Allt verkar komma smygande tillbaka. Lugnt och stilla har jag nu tagit mig igenom En man som heter Ove, mycket bra bok och just nu läser jag huset vid Moskén av Kader Abdolah. Var lite skeptisk om jag skulle klara den efter lättläste Ove, men än så läge lyckas jag hålla fokus på den mer seriösa (och den mycket mindre texten) och än så länge lågmälda bok. Vi får se vart läslusten tar mig den här gången. Här råder i alla fall inte brist på läsmaterial. Lockar mest just nu gör The perks of being à wallflower och En nypa salt.