Gå din väg men stanna

När jag hörde att Johanna Nilsson skulle släppa en fristående del på Hon går genom tavlan ut ur bilden kände jag omedelbart att det här var en bok jag måste läsa. Hon går genom tavlan.. är en bok som jag läste som ung och under min lärarutbildning och som har dröjt sig kvar i minnet.

Hanna har i boken fyllt 31. Hon har alldeles nyligen skaffat sig en egen lägenhet och brutit upp från ett förhållande. Hon har kämpat med sin ångest, bulimi och anorexi i hela sitt liv. Hon talar om att hennes lillasyster tycker det är svårt att umgås på grund av ångesten och hon vill inte vara en börda för sina föräldrar. Samtidigt som hon kämpar mot sina svarta ångestfjärilar som skär i henne träffar hon den stora kärleken, Alex och hans två barn. Det blir inte helt enkelt för Hanna att balansera ångesten, kärleken, sitt skrivande och två små barn. Det blir en berg och dalbana med medicinering, psykolog, uppbrott och kärleksförklaringar.

Mycket i boken verkar självbiografiskt, men eftersom jag inte är jätteinsatt i Johanna Nilssons författarskap vet jag inte säkert. Huvuddragen i boken stämmer överens med den informationen som finns i författarpresentationen; till exempel skrivandet, kärleken och hans två små barn. Boken blir trots sitt ångestfyllda innehåll inte för tung att läsa. Johanna Nilsson har ett fantastiskt och poetiskt språk och trots ångesten lyser ändå kärleken igenom.

One thought on “Gå din väg men stanna

  1. Jag tyckte också att boken verkade ha en hel del självbiografiska drag, men utelämnade det i min recension eftersom jag inte läst något annat av Nilsson än debuten Hon går …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s