Väntade lite för länge i det här fallet, helt klart. Jag talar om boken När kriget är slut en biografi skriven av Morgan Alling. Boken hittade jag utanför rektorsexpeditionen innan sommarlovet började och som jag snabbt snappade åt mig. Den har funnits med i tankarna sedan programmet Det blir bättre där Morgan Alling medverkade. Trots detta blev boken liggande hela sommaren. Det var något som tog emot – kanske var det tanken på att han haft en taskig barndom och att jag inte riktigt var sugen på verklighetens baksida.
Turligt nog hade jag fel. Morgan berättar, trots det han varit med om, om en barndom som har sina ljusa stunder med mycket lek och trots det han varit med om, kärlek. Mycket har inte varit roligt; Misshandel, fylleslag, fosterfamiljer och barnhem. Trots detta kan han hitta ljusglimtarna och förmedla dem i boken. Trots bokens svarta omslag innehåller den mycket hopp, kärlek och vad som kan hända när någon tror på dig.
Massor av ord... 
Jag tycker om att den inte är så nattsvart, precis som du skrev. Det är så härligt att man kan få se alkisarna ur ett barns naiva, men ändå klarsynta, perspektiv
Jag håller helt och fullo med dig i det du säger. Att Morgan skrev om de ljusa stunderna också gjorde verkligen att boken stack ut i mängden och fastnade i mitt hjärta. En riktigt bra bok!